Efter besvikelsen av Accidentally on Purpose hade jag väldigt låga förväntningar på Modern Family och räknande med att bli besviken men döm av min förvåning när det var iaf bitvis riktigt bra. Det var genast ett par ansikten jag kände igen som jag tycker om. Julie Bowen som spelar Claire Dunphy känner jag igen från framförallt Ed och Boston Legal och där jag tycker hon varit riktigt bra.  Hon har en förmåga att dra in mig och få mig att bry mig på något sätt samtidigt som jag tycker hon kan vara väldigt rolig. Nu känns hennes karaktär än så länge rätt begränsad men jag hoppas vi får se fler sidor så småning om. Jag har bara sett 3-4 avsnitt än så länge.

Jesse Tyler Ferguson som spelar Mitchell Pritchett känner jag iofs bara igen från underskattade The Class men där gjorde han ett väldigt bra jobb. Karaktären han har här hanterar han också väldigt bra och dynamiken med hans pojkvän Cameron är bitvis fantastisk. När det kommer till den här typen av serier så känns det viktigt för mig att ha skådespelare jag lätt knyter an till. Det har både Modern Family och Accidentally on Purpose men till skillnad från Accidentally on Purpose är inte Modern Family kasst.

En sak som jag verkligen gillar är hur vi får se så många olika karaktärer som visar upp så många olika sidor. Det är sällan jag upplevt en sån bredd utan att karaktärerna blir allt för orelaterbara karikatyrer. Karaktärerna här känns sådär lagom överdrivna där dom är roliga men fortfarande går att relatera till. Vi får som sagt lära känna en mängd olika karaktärer och det tycker jag om. Men ack vad irriterad jag blev när Alex, mellanbarnet i “kärnfamiljen” till slut inser vikten av att ha på sig en klänning. Hennes styv-mormor Gloria lyckas förklara hur viktigt det är för en flicka att se söt ut för en pojkes skull om man vill att han ska bli intresserad och Alex köper det till fullo. Eftersom anledningen till att hon inte vill ha på sig klänning är att hon ändå inte är söt, men det är okej för att hon är smart. Jag är kanske känslig men jag blir jävligt upprörd över hur hon inte kan få vara söt på sitt eget sätt iaf utan att det blir en press att ha på sig klänning, även om man inte vill. Jag orkar inte ens bryta ner det mer utan nöjer mig med att konstatera att det är rätt idiotiskt. Jag vill gärna tro att vi kommit längre än så.

Serien verkar också sakna en karaktär eller en relation som jag verkligen kan komma att bry mig om vilket gör att serien har en relativt låg högsta nivå. Det finns flera delar jag verkligen gillar, det finns en del sidor jag tycker är mindre bra men överlag är det helt klart sevärt. Iaf än så länge. Jag hoppas att serien fortsätter växa men jag tvivlar på att det kommer bli must-see TV.