| Hej då Veronica Mars |
|
Hej då Veronica, vi fick ett par fina år tillsammans iallafall. Jag minns när jag klämde första säsongen som det var igår, öppningsscenen med en härligt cynisk film-noirisk voice over med en twist (tonårstjej) och fantastisk Air-musik till det. Över till en fantastisk intro med en helt otroligt passande låt, dom tydliga klassmotsättningarna som presenteras direkt, den härliga flygande kameran som glider in över klassrummet och landar på en halv sovande Veronica som får en fråga av läraren och briljerar med ett underbar sarkastiskt cyniskt svar. Redan där och då, 3-4 minuter in i första avsnittet kände jag att det här kommer att bli något speciellt. Hur premissen sen presenteras och hur deckarmysteriet utvecklar sig överträffade trots det alla mina förväntningar med råge. Den lätt övernaturliga känslan med tillbakablickarna och Lilly som talade till Veronica gjorde bara hela grejen ännu bättre. Sen lyckades andra säsongen nästan överträffa den första med ett mysterium som är helt genialiskt uppbyggt med massor med trådar och sidospår. Bands ihop lite väl snabbt i finalen men det var ändå en fantastisk säsong. I den tredje säsongen tog det ett tag innan man kom igång, nya karaktärer, ny miljö, nytt intro, nya riktlinjer från tv-bolaget. Det tog ett tag innan man hittade sitt nya jag men när man väll gjorde det tycker jag att det höll en fantastiskt hög nivå. Höstfinalen där våldtäktsmysteriet bands ihop var verkligen helt fantastiskt t.ex. När mysterierna har delats upp och inte fått lika mycket möjligheter att utvecklas så har man fokuserat lite mer Veronicas personliv och det har aldrig varit bättre. Det var lite synd att man på grund av budgetnedskärningar inte kunde ha med Veronicas vänner i alla avsnitt och det blev väldigt konstigt ibland när dom var borta i bra många avsnitt för att sedan helt plötsligt dyka upp igen. Turerna med Logan och så har dock varit hur bra som helst. Det var på gränsen till lite för mycket teendrama, oohhhh, vem ska hon välja???!?! Piz eller Logan?!?!?! Men jag tycker dom lyckades ganska bra med det utan att det blev allt för klyschigt och den saken är fortfarande långt ifrån utredd. I finalen var det också Logan och Veronica som gjorde starkast intryck på mig. Jag älskade verkligen hur våldsamma bad boy Logan gjorde ett litet återtåg och när han spöar upp killen med maffiakontakter så gjorde det verkligen ont att veta att vi inte får se mer av det här. Det var också helt otroligt härligt att se familjen Kane komma in i bilden igen. Hela affären med den skulls and bones liknande klubben känns det inte som dom är färdiga med på långa vägar. Och hur härligt var det inte att se Veronica flasha med privatdetektivbrickan? Bara det var nog för att jag skulle vilja ha minst en säsong till. Hela grejen med Veronica som utstött igen och Keith som avskedad sheriff förde verkligen tankarna tillbaka till high-school tiden i dom tidigare säsongerna och det var riktigt härligt. Upplägget för den fjärde säsongen känns så klockrent. Sen såg vi också ett helt fantastiskt exempel på härlig metahumor när dom rabblar upp massa produktplaceringar och Piz säger ”Rob Thomas is such a whore”, tyvärr inte en tillräckligt stor för då hade vi kanske fått se ännu en säsong. Eller hur man får se Keith våndas mellan att göra sitt jobb eller att skydda sin dotter, till slut är dock valet väldigt enkelt och han gör det han känner att han måste och går vidare som om inget hade hänt. Den far och dotter relation vi fått se mellan Keith och Veronica har verkligen varit något alldeles extra. Äsch, jag kan fortsätta skriva i all evighet känns det som, det är svårt att släppa taget. Trots att det inte är ett spikat beslut att Veronica Mars läggs ner än så finns det inget som pekar på att det kommer positiva nyheter innan 15e Juni som är sista datum för ett beslut. Rob Thomas har dock sagt till Micheal Ausellio på TV Guide att han ska försöka få till en Veronica Mars film men han låter inte särskilt hoppfull. Jag sade till mig själv att jag inte skulle hoppas på det här men vem försöker jag lura? Klart som fan jag hoppas och inte så lite heller. En tvåtimmars film med ett extra välgenomtänkt mysterium och filmbudget? Ja tack. Och vem vet, om det blir en succé kanske vi kan få se mera? Varför plågar jag mig själv på det viset? Det kommer inte hända något men jag kan inte sluta hoppas. Det här är nog den tyngsta nedläggningen sedan Firefly. Och det var riktigt tungt det också. |
| 25 maj 2007 kl. 22:33 | Recension | |













Diskussion (1)
[...] men det skadar väll inte att ge det en chans tänkte jag. Tyvärr hade jag fel då jag kom på hur otroligt mycket jag verkligen saknar Veronica Mars när jag fick höra Kristen Bells berättarröst. Men Gossip [...]
Lämna kommentar