How I Met Your Mother är tillbaka med sin tredje säsong och jag blev lite överraskad över hur härligt det var att träffa gänget igen. Det är en fantastiskt charmig och härlig serie där alla karaktärer, eller nåja, alla manliga iaf, har en otrolig utstrålning och charm som bara suger in en. Dom kvinnliga karaktärerna känns platta och tråkiga i jämförelse. Det är också som jag pratat om tidigare just personkemin och charmen som lyfter den här serien från mängden och gör den till en av dom bästa komediserierna på TV just nu. Jag var inte helt överförtjust i premiäravsnittet som vissa andra men det var som sagt kul att återse gänget, det är på tiden att vi äntligen får träffa ”mamman” och jag måste säga att hjärtat slog några extra slag av upphetsning när Marshall ringer Barney och berättar om Slap Countdown.
Har ni inte sett How I Met Your Mother och tycker att en charmig småromantisk komediserie saknas i ert TV-tittande så är det givet.
|
Andy, en åldrande brittisk tjockis, har tröttnat på slitet som statist och drömmer om att slå igenom stort med sin egen TV-serie. Följ med honom hela vägen från rags to riches med den här boxen!
Diskussion (5)
I jämförelse med Barney så framstår alla karaktärer som platta. Jag tycker dock att mixen mellan strålande och platta karaktärer är en viktig balansgång för att serien ska kännas trovädig. Människor är olika, alla kan inte vara strålande stjärnor, det räcker att Barney är det. Suit Up!
Man kan stråla på olika sätt, ingen strålar som Barney men jag tycker dom kvinnliga karaktärerna är platta på många sätt. Deras karaktärer har inte samma utvecklade djup som dom manliga. Inte för att det är ett jättedjup hos dom heller men jag tycker det är en klar skillnad som känns lite tråkig.
har kollat igenom serierna så mycket nu och första säsongen var verkligen ultimat från början till slut, jag tycker ”robin” karakäteren har börjat tappa mycket av sin charm. Älskar serien fortfarande dock, och tycker att både ted och marshall är riktigt bra! sen att de kvinliga karaktärerna är lite platta kan ju bero på att det är en historia som handlar om en killes liv och hur han finner kärleken och de har speglat de ur hans perspektiv.
Haha avsnittet ”Slapsgiving” är så jävla bra, Marshall lägger upp det hela så jädra roligt. Som du skriver så kunde man räkna med något roligt:) när Marshall ringer upp angående Slap countdown. Och avsnittet där dom hade vadet, va så längesen jag skrattade så mycket!
DET ÄR SÅÅÅ BRA! det började just i Finland på tider jag hinner se det,och det är så otroligt charmigt och jag älskar marshalls personlighet fullständigt!Fast jag gillar inte hon där platta tråkiga brunetten som hela tiden vill vara den där ”mother” till ”How I met your mothers”-barns pappa !Annars är hon trevlig.Plus så borde dom satsa mer på kamerorna vid puben(?) de är i .(Som i friends café!)Gillar serien mycket!
)
Lämna kommentar