True Blood är en av dom absolout i särklass sämsta serier som jag försökt titta på. Johan har redan tokdissat serien men jag undrar om han inte var lite snäll ändå. Jag tyckte precis som Johan att piloten var kass också men jag hade ändå en liten liten förhoppning om att saker och ting skulle ordna upp sig efter en styltig inledning. Det dröjer inte många minuter in på avsnitt 2 att dom förhoppningarna dör ut helt. Dialogen är pinsamt dåligt skriven och ännu sämre framförd. Det är verkligen som att se på en trafikolycka varje gång någon öppnar munnen. Den släpiga konstgjorda sydstatsdilekten gör dessutom det hela ännu värre.
Karaktärerna är så klyschigt skrivna att jag faktiskt har svårt för att tro att det verkligen är på allvar. Jag fattar ingenting. Det här är en högbudget serie på HBO som redan fått klartecken för ännu en säsong och jag fattar ingenting.
Men introt var ganska snyggt iofs.
TVBLOGGEN.COM
Sveriges most awesome blogg om TV i alla dess former
Tokdiggar ‘God hates fangs’ -skylten i vinjetten. Men det är ju lite varning på en serie där förtexterna är det bästa i hela produktionen… Anna Paquins version av sydstatsdialekt är verkligen ren tortyr, sitter och skruvar mig i soffan och lider. Är dock för feg för att helt döma ut serien efter bara två avsnitt. Vamps är alltid vamps och Alan Ball måste ju haft någon slags tanke utöver det vi hittills sett. Eller? Är det bara önsketänkande från min sida? Jaja…
Är det denna serie som Alexander Skarsgård är med i som vikinga-vampyr?
Jag tror det. Jag menar.. ehhhh vikinga-vampyr.. bara där borde man fattat.
Whaat??? Jag tycker den är super. Jag stör mig en smula på sydstatsdialekten men annars tycker jag att Bill och Sookies kemi är det som bär upp hela serien.
Johan, kan du göra en ny grafik och ett sämre betyg än “fly för livet”? Jag tycker det känns generöst. Jag överdriver, så fruktansvärt dåligt tycker jag det här är. Och lägg därtill att jag hade HÖGA förhoppningar.
Ni är helt galna. Den är ju skitbra.
Jag håller med Rebecca och Daniel. Jag tycker True Blood är riktigt rolig (avsnitt 4…) och den håller sig riktigt väl till böckerna (som jag älskar) så bortsett från sydstatsdialekten (som man slapp höra när man läste böckerna) och vissa “specialeffekter” så är det en bra serie.
Det är meningen att den ska vara udda och det verkar som om de flesta som ger den bottenbetyg är alltför vana vid “normala” serier med ett vanligt manus. Böckerna är inte vanliga (blev själv lite konfunderad när jag läste den första till och med) så det är bara bra att de håller sig till böckerna.
Mitt problem har ingenting att göra med att den inte är konventionell. Mitt problem är att jag tycker varenda aspekt av den är dålig.
Jag gillar när saker och ting är annorlunda.
Aja, alla kan ju inte tycka lika. Jag rekommenderar i alla fall böckerna till er som inte gillar tv-serien.
Alltså först var jag väldigt negativ eftersom jag hade absurt höga förväntningar på serien så efter första avsnittet drämde jag nästan handen i väggen…men skam den som ger sig. Efter ytterliggare något avsnitt så började jag se serien för var den är och omvärderade den. Serien är blandning mellan vampyrgestaltning, kommentar över utanförskap (dock inte i den nymoderata tappningen…) och en pastisch på den djupa söderns hetta, smutsighet och smygmoralism. Toppat med en djävla massa sex. Alltså en ganska bedårande kombination.
Sedan är introt något utav det snyggaste jag någonsin sett men ska man verkligen döma serien som helhet för det?
Jag tycker dock att serien hittills saknar vissa kvalitéer som gör den till ett mästerverk men jag tycker att den har växt mycket på kort tid och blivit ganska bedårande vilket ändå är ett ganska bra betyg.
Som vampyrsgestaltning är det bara dåligt, som kommentar på utanförskap känns det bara överdrivet klyschigt, pastichen gör att det känns oseriöst & karaktärerna blir bara på låtsas och sexet känns bara wannabe-edgigt.
Måste säga att du inte alls har fattat tonen i serien.
Allt du listar som dåliga karraktärsdrag ÄR vad serien försöker understryka för att skapa en alternativ flummig värld där Vampyrer och människor lever sida vid sida. De överdrivna karraktärerna, styltiga dialogen, hypersexuella kännslan osv.
Du tyckte inte det var konstigt att mannen som skapa dialogen och karraktärerna i “Six Feet Under” och American Beauty” helt plötsligt inte vet vad han gör.
Sen kan man ju hata serien ändå.. så länge du gör det för att du fattar varför.
Som sagt, om det nu är meningen att det ska vara sådär så är det fortfarande lika dåligt.
Om jag lagar en maträtt som smakar bajs, inte fan blir den godare för att det var just bajssmak jag var ute efter.
Sen finns det ingen “hypersexuell” känsla öht som jag upplever.
Heeeelt fel!
Har sett 8 avsnitt men blev tagen redan efter första. Den bästa serien på länge! Älskar visserligen vampyrer (sett ALLA Buffy-avsnitt) men denna har en helt ny story om jag älskar! Mkt sex, skön dialekt och annorlunda miljö! 5 av 5 för mig!
Antar att den dissas om man inte gillar vampyrstorys men ak så bra den är! Buffy är rena komedin jämfört med denna!
Jag är inte helt hooked på den men jag kan säga såhär: stör mig grymt på dialekten. Älskar God Hates Fangs skylten. Tycker den allt som allt är ganska halvdan.
Dialekten är det värsta med hela serien, och Sookie. Sookie går mig på nerverna varje avsnitt men jag har fastnat ändå. Lafayette och Eric gör det relativt värt att se på, men nog är det något fel på serien när man alltid tycker att introt är det bästa med avsnittet.
Och Buffy är heeelt annorlunda, och bättre
Tina: Jag ÄLSKAR vampyrer och är smått besatt av Buffy/Angel.
True Blood var en av dom serierna jag sett fram emot mest sen Lost typ.
Jag gillar verkligen massor av premisserna i serien men karaktärerna, skådespelerier, krystad händelseutveckling och andra usla saker gör det bara osebart för mig.
Mattias: Hmmm, måste nu, passande nog, krypa till korset och medge lite att den nu tappat stinget lite. Sett avsnitt 10 och den sackar lite. Nu börjar det spåra ur lite med andra väsen så jag backar lite i min entusiasm och ser tiden an…
Men jag gillar den ändå!
“…besatt av Buffy/Angel”
du, det förklarar en hel del!
Hahahaha!
“..wannabe-edgigt”
Hahahahaha!
Sluta! Jag kissar på mig!
Mvh /Jonas
Alltså, jag förstår att de som diggar serier gjorda för de yngre tonåringarna, tex Buffy kommer ha väldigt svårt att greppa komplexiteten och genialiteten i True Blood. Så tydligen även bloggförfattaren såvisa inte åsikterna ändrts nu när säsong 2 är så gott som slut.
Vilken komplexitet och vilken genialitet?
Du får mer än gärna utveckla vad det är så komplext och genialt med serien.
Jag ser mest bara wannabe-edge, dåligt skådespeleri, plastiga händelseutvecklingar och ren skit.
Jag har bara sett 2-3 avsnitt för jag såg ingen anledning med att se mer.
Det är många som säger att det är “genialt” och saker men jag har inte läst någon förklaring till varför som jag inte tycker är fånig och/eller inte alls applicerbar på vad jag uppskattar för saker.
Jag ska se första avsnittet på SVT ikväll. Hade aldrig hört talas om serien. Gillar Sci-Fi och grejer dock. Spännande med Skarsgård.
Tjaa.. vi får väl se. Svårt att ha höga förväntningar nu. =)
Pingback: TVBLOGGEN.COM » v.3 » Blog Archive » Vad gör True Blood så bra?
Serien hade varit helt okej om sexscenerna hade varit sexiga istället för pinsamma. Första besvikelsen var Sookie och Bills första sexscen, som man byggt upp förväntningarna inför. Men nej då, helt utan glöd. Jasons sexscener ska vi inte ens prata om. Man spyr ju på honom och hans tjejer.
Och så alla vampyrer sen. Ett gäng töntiga pajaser som refererar till sina könsorgan som “johnson”. En bunt könlösa “monster” som trots påstådd stark sexdrift inte har några problem alls att kontrollera sig. Just vampyrers libido som göra att man “tänder” på vampyrfilmer. Hoppas att Sookie och Skarsgård kommer att ha sex framöver, och hoppas den scenen blir lite mer intensiv än deras pinsamma kysscen i 3:e säsongen…
Jo, just denna atmosfär av sexighet som serien verkar vilja förmedla fungerar inte riktigt då sexigheten är så styltig, dålig och pinsam…
Mattias: Har du försökt utöver dom där första 2-3 än? För jag gav upp efter 4 eller 5, tyckte det var riktigt dåligt, tog upp det igen efter säsongsavslutningen på grund av rekommendation från vänner jag litar på. Tog något avsnitt till men sedan funkade det. Och just den första säsongen, för mig, känns som en ren hyllning till pulp-traditionen. Sliskig, ytlig, och jag gillar det som ren (och smutsig) aldrig ursäktande underhållning. Mellan säsong 1 och 2 verkar det dock som om Ball & Co tittat på vad de har, omvärderat, för efter säsongsuppehållet utvecklas True Blood väldigt snabbt till ett starkt och oerhört vridet drama, som aldrig slutat förvåna mig över hur långt de faktiskt går. Men som sagt, de lämnar de ytliga och utvecklar någonting mer, det blir mer av karaktärerna och av storylines åtminstone jag bryr mig om. Mycket mer nagelbitande. True Blood har blivit ett måste, det var den aldrig under första säsongen.
Och jag har aldrig känt det som om serien försöker förmedla sexighet, inte när den är sprungen ur och fortfarande lever med en stadig fot i pulp och explotation. Snuskigt och exploaterande, å andra sidan, ska det vara och det tycker jag de lyckas med.
Emelie: Tolkar jag dig rätt, du tycker inte serien är ens okej men du har ändå tittat igenom tre hela säsonger? Vad håller dig kvar? Jag är nyfiken på riktigt.
Nej, jag har haft bättre saker för mig än att försöka ge mig in i en serie som jag inte tycker om och inte känner mig lockad av.
Pulp-traditionen har jag ingen relation till så den gör ingenting för mig.
Men, om jag har massa tid över och/eller ett sällskap som vill kolla på den med mig så kanske det blir av förr eller senare…