Som väntat så handlade senaste avsnittet av The Office om hur folket från Stanford introduceras på kontoret i Scranton och så klart om Jims och Pams återförening. Som nog inte riktigt blev vad Pam hade väntat sig. Först att Jim kommer sist av alla säger iaf mig en del om hur han inte riktigt vet hur han ska göra. Men annars var det inte mycket av Jim vi fick se. Jag tycker Jenna Fischer dominerar totalt avsnittet igenom. Hur hon inte kan hålla tillbaka glädjen över att Jim är tillbaka. Hur hon reagerar när Jim avböjer hennes inbjudan på att ta en kopp kaffe efter jobbet. Där fick iofs Jim visa lite till när han gör det väldigt klart för Michael att han inte avbryter något. Men det absolut bästa ögonblicket i hela avsnittet, kanske i hela serien, är när Pam ser hur Karen lägger handen på Jims rygg. Jag känner verkligen hur alla hennes förväntningar på hur det skulle bli att se Jim igen krossas. Men det är inte bara vad man ser som är så bra, det är vad man inte ser som man får fylla i själv som gör det hela så fantastiskt. Att smärta kan vara så här bra är konstigt. Klicka på bilden för att se Jenna Fischer briljera.