Nu för tiden tittar jag inte särskilt mycket pÃ¥ talkshows. Jag laddar hem The Late Show with David Letterman, The Tonight Show with Jay Leno eller Late Night with Conan O’Brien dom gÃ¥nger det är nÃ¥gon särskilt intressant gäst och spolar oftast förbi enformiga monologer och trötta sketcher. Jag har redan sett det hundra gÃ¥nger. Men sen finns det talkshows som jag inte sett mig trött pÃ¥, The Late Late Show with Craig Ferguson är en sÃ¥dan. Jag har faktiskt inte sett ett enda avsnitt. Men jag önskar jag hade det. Jag har länge varit ett fan av Craig Ferguson, hans roll som Nigel Wick i The Drew Carey Show var helt underbar t.ex. Jag är inte ensam om att gilla killen för förra Ã¥ret fick han ta över The Late Late Show pÃ¥ CBS efter Craig Kilborn. Efter ett tag sÃ¥ valde Ferguson att mer improvisera öppningsmonologen istället att som alla andra i princip läsa innantill. Ett drag som fÃ¥tt rätt mycket uppmärksamhet bland tv-kritiker och var en av dom saker som fick mig extra intresserad av just hans talkshow. Ni kan läsa mer hos Wikipedia. Jag önskar jag hade haft möjlighet att se showen, men än sÃ¥ länge fÃ¥r jag nöja mig med dom snuttar som finns pÃ¥ deras hemsida eller dom snuttar CBS lägger upp pÃ¥ youtube.
Som det här:

Eller det här:

Eller det här.

I Aftonbladets nätupplaga kunde man idag läsa att 90-årige ex-diplomaten Sverker Åström hoppar av SVTs ljumma magasinsatsning Böglobbyn.

Grattis Sverker! Ett gott beslut som jag bara kan applådera. Hade rätt höga förväntningar, och även om serien har hämtat upp sig från den katastrofala starten så är nivån bara för låg.

Herr Åström slår själv ollonet på kuken:

“Ã…ström menar att programmet snarare ökar än motvekar fördomarna mot homosexuella.”

Friday Night Lights fått klartecken för en hel säsong.

Heroes börjar dra ihop sig riktigt ordentligt. Det verkar bli riktigt spännande den närmsta tiden.

Prison Break fortsätter tuffa på som vanligt. Michaels tvekan och samvete var iofs trevligt att se men var han tvungen att gå och bikta sig? Det kändes både krystat och tillgjort.

Lost-abstinensen är inte så svår som jag trodde den skulle vara. Men så tänker man på höstavslutningen och hur nästa avsnitt fokuserar på Julie och man känner lite sug i magen.

Dexter imponerar allt mer. Leendet i slutet på senaste avsnittet gick inte av för hackor. Återkomsten av Ritas ex-man var riktigt bra också, är han samma gamla skitstövel eller har han förnyat sig? I vilket fall så kände jag konstant för att spöa upp honom.

How I Met Your Mother börjar allt kännas lite platt. Nu får det ta och hända något ordentligt tycker jag. Marshall och Lilly är inte spännande. Tur att Barney finns iaf.

American Dad! och Family Guy har vi inte uppmärksammat tillräckligt här på bloggen. Men jag vet inte vad jag ska säga, riktigt jävla roliga är dom iaf båda två. Och underhållande politiska poänger ser man ofta. Mest i American Dad! iofs och Family Guy driver mer med populärkultur. Dissen av sömnpillret You, Me and Dupree t.ex var lysande i all sin enkelhet.

Jag tänkte uppdatera bloggen men har inget särskilt att skriva om så jag tänkte lite tittarsiffror är alltid kul.

Så här är dom amerikanska tittarsiffrorna från förra veckan, 6-12 november, vi tar en top 30:

Lite analys och resten av topplistan kan ni läsa hos LA Times Calender Live.

Studio 60 on the Sunset Strip kommer få full säsong! Trots att man nästan tappat hälften av sina tittare från premiäravsnittet så har NBC beställt en full säsong. Vilket innebär 22 avsnitt. Det är tack vare hög popularitet bland välutbildade höginkomsttagare som serien ändå får så starkt förtroende från NBC. Jag hoppas fler upptäcker serien under hösten och våren. För en så här dyr serie ska bli långlivad så är jag tveksam om knappt 8 miljoner tittare räcker, välutbildade höginkomsttagare eller inte. Jag hoppas på bra dvd-försäljning när det blir aktuellt också, en allt viktigare del i tv-seriers vara eller icke vara tror jag. För det här är en serie jag vill följa länge och jag blir mycket besviken om jag inte får göra det.

Veronica Mars har fått ytterligare 3 avsnitt beställda. Det är ju bra och man hör andra positiva lovande saker, men varför bara 3? Lite orolig kan jag inte låta bli att vara. Framförallt inte nu när serien äntligen börjat ta sig igen. Men det är en relativt stark serie för att vara CW. Så jag förstår inte varför dom helt enkelt inte ger grönt ljus för en hel fortsatt säsong.

The Office fortsätter att en av veckans höjdpunkter. Jag garvar varje gång Jim har ett nytt upptåg för att driva med Dwight. Senaste grejen var en klassiker där han skickade fax till Dwight som Dwight från framtiden. Min personliga favorit är annars nog när han tar alla Dwights grejer och lägger i godisautomaten. Jag verkligen älskar sådana här hyss av olika slag. Det väcker också minnen från min gymnasietid där vi t.ex snodde en kompis skåp och satte det någon annanstans. Ingen lätt uppgift med tanke på att dom var ihopnitade med varandra.

Hans min när han kommer frÃ¥n klassrummet och ska lägga in böckerna och utbrister: “Var fan är mitt skÃ¥p?” Vi hade tänkt spela oskyldiga och lÃ¥ta honom undra ett tag men jag tror vi avslöjade oss när vi lÃ¥g i en hög pÃ¥ golvet och garvade. Men nu ska jag inte driva iväg för mycket. Förutom alla urkul hyss sÃ¥ är det framförallt spelet mellan Jim och Pam som höjer serien. Jag kan skriva mycket om hur rolig Steve Carell är som den pinsamma chefen, eller Dwight som, ja, Dwight helt enkelt, eller Ryan den melankoliska “vikarien” eller alla dom mindre rollerna som ges utrymme att ta plats och vara roliga dom ocksÃ¥.

Men det som verkligen lyfter serien är som sagt Pam och Jim. Att Jenna Fischer som spelar Pam är söt som få och otroligt charmig i verkliga livet också vet jag inte hur stor roll det spelar. Men känslorna dom emellan känns verkligen. Och dom förs fram så bra med små detaljer och små blickar. Inte direkt jättesubtilt. Men ändå jävligt bra. Undrar hur länge till dom kan hålla isär dom innan det börjar bli för krystat. Och undrar hur dom ska hålla kvar samma höga nivå när man inte kan spela sitt starkaste kort längre.

DÃ¥ har man precis sett “säsongsavslutningen” av Lost. Tänkte bara säga det innan jag gÃ¥r och skjuter mig själv. För det var dÃ¥ ocksÃ¥ ett sätt att lämna oss hängande pÃ¥. Men det är inte det värsta. Utan det som är värst är att det är sÃ¥ jävla bra helt enkelt. Och vetskapen att det inte är ett avsnitt pÃ¥ 13 veckor känns lite jobbigt. Jag sÃ¥g verkligen fram emot Nathan Fillions gästspel här i höstfinalen.

Jag hade inte läst nÃ¥gra detaljer och hoppades pÃ¥ att fÃ¥ se en riktigt ond Fillion, nÃ¥got i stil med vad han gör i säsong 7 av Buffy The Vampire Slayer. Nu blev det nÃ¥got annat och mindre framträdande än jag hade trott och hoppats pÃ¥. Men det gör inget, den spänning vi bjuds pÃ¥ är mer än nog. Jag vet inte vad som fÃ¥r mig att längta mer, hur det senaste avsnittet slutade eller vetskapen om att nästa avsnitt kretsar kring Juliet. Eller jo, det vet jag. Att nästa avsnitt kretsar kring Juliet…

Här är två män som är trygga i sin sexualitet. Eller en i alla fall.

Under parollen “ett samhällsprogram om män” körde SVTs nya lättsamma-men-viktiga samhällssatsning Böglobbyn igÃ¥ng i mÃ¥ndags, precis efter Faktum. Här är ett transcript:

Bög. Bög. Bög. Bög. Bög. Bög. Bög. Bög.

Uppmärksamma läsare kanske nu tror att jag har något emot bögar, men inget kan vara mer fel! Jag är rädd för bögarna och deras mäktiga lobby, fast framförallt är jag lite nyfiken.. på ett otäckt och obekvämt sätt. Här trodde jag att jag skulle få botanisera lite på ytan i den oh so fabulous world of bögar i hemmets trygga vrå. Hand i hand med det manligt kärva och bekväma SVT.

Istället serveras ett klämkäckt och förvirrat magasin som ebbar ut i en Sverker Ã…ström som mest traskar runt (och han gÃ¥r jättelÃ¥ngsamt) och förklarar att “här, pÃ¥ Bögatan borde jag stÃ¥, för jag är nämligen BÖÖÖG”, med minoritets-TVs okrönte kung Olle Palmlöf tvÃ¥ meter bakom. Vad handlade inslaget om? JAG MINNS INTE ENS LÄNGRE!

So you’re gay. Get over it. Jag kanske är FÖR modernt tolerant när jag inte sätter kaffet i halsen över ett dÃ¥ligt producerat program vars enda “edge” handlar om att förklara sin kärlek till andra män i 28 minuter längre.

Omställningen till College har inte varit helt enkel. Relationer har fått byggas om och intrigerna har fått anpassas. Hennes nu mer stabila relation med lika stabila Logan är dessutom helt enkelt inte lika spännande som hennes relationsbekymmer med Duncan och/eller badboy Logan. Samtidigt är våldtäktsmysteriet inte lika spännande och spektakulärt som Lilly Kanes mord i säsong 1 och skolbussexplosionen i säsong 2. Men med så spektakulära mysterier tidigare så blir det svårt att höja nivån och fortfarande ha kvar sin realism. Ett problem som t.ex Buffy The Vampire Slayer led av och skämtade om. Hur många gånger kan man egentligen rädda världen från undergång innan det blir tjatigt? Men till skillnad från Veronica Mars så var inte Buffy låst till verkligheten. Så för att ta itu med det problemet så fanns det här inga enkla utvägar.

Utan dom har fått bygga upp serien från grunden igen. Det har ägnats mycket tid åt att etablera karaktärerna i sina nya roller och i dom nya relationer som uppstått. Både med nya karaktärer men även gamla relationer har förändrats och utvecklats till något helt annat än det var från början. Det har tagit lite tid men nu känns det som dom har hittat hem igen. För första gången på säsongen fick jag det där suget i magen efter mer. Det började egentligen i slutet på förra avsnittet med avslöjandet där. Men fortsatte och växte avsnittet igenom här och avslutningen där Logan kommer och vill att Veronica ska lita på honom var helt fantastisk. Mystik och hemligheter är lite av det som får Veronica Mars att lyfta och nu verkar det som dom hittat dit igen. Nu längtar jag till nästa avsnitt och hoppas dom stannar där.

Dexter fortsätter att växa på mig och visar upp fler och fler sidor. Jag är inte ensam om att fängslas då serien drar 2 miljoner tittare varje vecka och är Showtimes populäraste program. Showtime har därför redan nu beställt ytterligare en säsong på 12 avsnitt. Om ni tycker 2 miljoner tittare låter lite så ska ni tänka på att Showtime är en reklamfri betalkanal och har helt andra förutsättningar än dom vanliga kanalerna. Senaste avsnittet var en riktig nagelbitare. Jag satt på helspänn mest hela tiden kändes det som. Att se Dexter visa upp känslor på ett sätt han aldrig gjort förut fick en verkligen att känna hans panik. Har ni inte sett Dexter än så är det på tiden nu!