Hjälp!

Hjälp!

Ja, då har man sett TV4s nya humor program Hjälp!
Även om det också är ojämnt så håller det överlag en klart högre lägstanivå än Hey Baberiba och det har en högstanivå som redan i första avsnittet uppnåddes ungefär lika många gånger som Hey Baberiba lyckas med på en hel säsong. Men med tanke på ensemblen hade jag betydligt högre förväntningar.

Mest besviken är jag på det gifta paret Mats och Therese Bolling med sina lättköpta dåliga sexskämt. Gustaf Hammargren är en fantastisk skådespelare i rätt händer, Peter Dalles mästerverk Skenbart som tydligast exempel. Men i den här rollen känns han inte helt rätt. Men å andra sidan, vem hade gjort det? Riktigt dåliga skämt faktiskt.

Betydligt roligare skämt på sextemat bjuder Felix Herngrens karaktär Benjamin på. En “homosexuell” man som egentligen gillar tjejer men som för konflikträdd för att göra slut med sin pojkvän. Det är en rätt svår karaktär att göra bra utan att det blir för mycket men i händerna på Herngren blir det riktigt roligt. Han håller honom precis på den smala linjen.

Johan Rheborgs karaktär Örjan Lax med den sjukt korta stubinen bjöd dock på allra mest skratt. Inledningen med tanten som går långsamt på övergångsstället fick mig att skratta högt. Hans frustration i matkön och hans bråk med den 4-åriga killen likaså.

Inte överdrivet imponerad men det var bitvis riktigt kul, klart roligare än SVTs nya satsning Playa Del Sol var det iaf.

Darkly Dreaming Dexter

Dexter

Det kan tyckas att vi hyllat Dexter tillräckligt här på bloggen men det har vi inte. Jag har precis läst ut boken och är än mer imponerad över hur jävla bra serien faktiskt är. Den är rent av bättre än boken. Men så är det ju nästan alltid. Det man ser/läser först är det man har vant sig vid och det man tycker är bäst. Hade jag läst boken först hade jag kanske tyckt den var bättre. Men hur det än må vara med den saken är det grymt imponerande hur mycket dom har ändrat utan att det blir något helt annat. I princip hela boken var ny för mig och inte ett spänningsmoment var förlorat. Bara för att det slutar på ett sätt i serien behöver det inte sluta så i boken.

Nu funderar jag på om man skulle våga läsa den andra boken, Dearly Devoted Dexter, eller om det kommer förstöra upplevelsen av den andra säsongen av Dexter. Om ni mot förmodan inte sett Dexter än så har ni 12 helt fantastiskt underbara timmar framför er.

The War at Home

The War at Home

Jag har flera gånger reagerat på att The War at Home kritiserats för att vara trångsynt, sexistiskt och så vidare, som hos älskade dumburk eller hos Nöjesguiden. Jag menar att det mer driver med dom stereotypa rollerna och fördomar än att bygga skämt på dom. Larrys homosexuella kompis Kenny t.ex. må vara en överdrivet stereotypisk sidokaraktärs bög som det plockas lätta fjollskämt hos men han bjuder också på flera ärliga och riktiga saker.

Som när Larry är hemma hos Kenny och ska tjuvkika på en granntjej och säger typ: “Vänta bara lite så blir det din tur snart” och Kenny svarar: “Oh boy, I cant wait” med en fantastisk falsk upphetsning. Kan tyckas som ett skämt i mängden men jag tycker det funkar riktigt bra som ett exempel på hur det kan vara att behöva ljuga hela tiden. Hela avsnittet där Kenny slutligen kommer ut är också bra även om det faktiskt känns lite väl präktigt på slutet.

Sen är det ju långt ifrån perfekt, det är alltid Vicky som lagar mat, dammsuger, städer och allt annat som en kvinna ska göra. Som i senaste avsnittet där hon är sådär kär i ett par Prada-skor att hon går och hälsar på dom bara för att säga hej. Men vaddå, det är ju inte ett dugg mer sexistiskt än Sex and the City. Sen är det ju inte ett jämställt och fördomsfritt samhälle som skildras och jag tycker man gör mer bra än dåligt i jämförelse med många andra serier, som Til’ Death t.ex. Och viktigast av allt, det är faktiskt riktigt roligt emellanåt med starka och välspelade karaktärer.

Mer Demetri Martin

Hans ståupp-special var väll inte så lysande som jag trott. Men den här delen var riktigt rolig.

Om ni tycker han är rolig tycker jag ni ska ta och införskaffa hans skiva; These Are Jokes. Hur kul som helst.

Klasskillnad

Veronica Mars

Ja, så är det bara. Veronica Mars är i en annan liga. Nu när dom flesta serier är tillbaka har det varit väldigt tydligt. Ingen serie har gett mig samma tillfredsställelse över att serien äntligen är tillbaka. Trots att det inte ens var ett avsnitt som höjde sig från mängden är det ändå så sjukt jävla bra. Bara inledningen med den mysiga ljussättningen och gnabbet mellan Veronica och Keith på kontoret känns så härligt.

Sen borde Dick får mer tid i serien och hans krossade inre som nuddades vid i ett avsnitt i höstas borde utforskas mer. Tror det finns mycket bra att hämta där. Men samtidigt är det en sån detalj som gör Veronica Mars så jävla bra, vi vet alla om att det finns där och det behöver inte tas upp mer. Men det betyder inte att det glömts bort och inte kommer tillbaka. Jag älskar hur dom gör det, även om dom inte gjort det lika mycket här i tredje säsongen. Nä, Veronica Mars är ohotad #1 i åtminstone 2 veckor till…

Amerikanska tittarsiffror 15-21 januari

Colts
Shit, 47 miljoner personer såg NFL slutspelet med eftersnack där Indianapolis Colts slog New England Patriots och tog platsen i Superbowl XLI där dom möter Chicago Bears. Amerikansk fotboll är den i särklass populäraste sporten i USA. Som tvåa kommer basket, trea baseball och på en avhängd fjärdeplats kommer hockeyn. Om det nu var någon som undrade över det. Annars öppnade American Idol sjukt starkt med 37 miljoner tittare både på tisdagen och på onsdagen. Att American Idol var populärt visste jag, men 37 miljoner tittare? Bland dom vanliga serierna var det Grey’s Anatomy som tog en knapp seger före CSI med nästan 22 miljoner tittare. Topp 125 lista över primetime program efter hoppet.
Continue reading

Prison Break

Prison Break

Det var inte bara Heroes som var tillbaka igår efter en väldigt spännande avslutning i höstas utan Prison Break är också tillbaka. Och det med ett avsnitt som för första gången på länge kändes som dom faktiskt gick framåt, ja tills slutet då där det tog ett steg tillbaka igen. Men det var för en gång skull två steg framåt ett steg bakåt istället för tvärtom som det varit större delen av säsongen. Sen är det kul att se Bellick i fängelset, tredje säsongen kanske ska handla om hans rymning? En sidohandling som dock är så tråkig att klockorna stannar är C-Notes, cheeses. Nu är det inget Prison Break nästa vecka utan vi får vänta två veckor på fortsättningen.

Big Red

Det har skrivits lite om David Letterman på diverse bloggar senaste tiden, som Dumburken och TV-Hype. Ett väldigt roligt återkommande inslag är när Alan “Big Red” Kalter raggar på diverse kvinnliga kändisar. Allra roligast blir det när han kanske går lite för långt, som här när han pratar till Britney Spears.


(En annan anledning till dom senaste två youtube-klippen är att jag äntligen orkat fixa iordning min dator så allt funkar som det ska, även videoredigeringen.)

24

24Ja, då har man sett första avsnittet på säsong 6. Och herre Jesus min skapare vad korkat. Men det gör inte så mycket, för när jag ser slutbilden ryser jag i hela kroppen ändå. Det här kan blir rätt bra.

En annan sak jag kom och tänka på varför serien aldrig kommer nå upp till samma nivå som från början är terrordåden. Det var rätt rafflande med mordförsök på den första starka svarta presidentkandidaten och agenten som fått sin familj kidnappad. Men dom allt mer krystade terrordåden som verkar sakna både mål och mening håller inte.

I need a Hiro!

Heroes

Inatt/imorrn är det alltså dags för Heroes att äntligen återvända. Det har varit en relativt skonsam väntan ändå med tanke på hur det slutade i höstas. Men nu när det börjat närma sig har jag känt hur beroendet kommit krypande. Jag har ingen aning om var dom ska ta vägen nu. Hittils har det ändå varit rätt enkelt, save the cheerleader, save the world. Nu känns det inte lika enkelt längre, visst, stoppa explosionen. Men, vad innebär det? Förhoppningsvis får vi lite svar på den och iaf några andra frågor.