| Nu lägger jag ner… |
…Ugly Betty och Kyle XY. När jag tycker det kräver mer av mig än det ger att se på serierna så förstår jag inte varför jag ska göra det. Jag saknar verkligen vissa saker i Ugly Betty men det är så mycket som bara är dåligt och jobbigt att jag inte orkar titta. Kyle XY har varit irriterande uselt sen det började men har ändå lyckats hålla mig kvar med något som kännts bra. På något sätt känns det som det där som var bra är borta nu och bara det dåliga är kvar. Och då finns det verkligen ingenting värt att se med serien längre. Det blir allt glesare och glesare i min tv-lista. Flera serier som blivit så dåliga och/eller tjatiga att jag inte längre till titta på dom, 24, Prison Break, Ugly Betty, Kyle XY, CSI, Heroes, och Monk för att nämna dom jag kommer på så här på rak arm. Andra serier som slutat, Arrested Development, Veronica Mars, Boston Legal, Extras, Studio 60 on Sunset Strip och andra serier som för nått år sedan var ett måste varje vecka. Jag har inte kollat på någon nya serie som jag verkligen fastnat för och jag ser ingen som ens verkar lite intressant heller. Förutom Joss Whedons Dollhouse som börjar om ett par veckor som omöjligen kan leva upp till mina förhoppningar men som kanske kan bli väldigt bra ändå. Men annars känns det tråkigt att det är så glest i min tv-tablå. |
| 30 januari 2009 kl. 17:00 | Kommentar | Kommentarer (8) |
Publicerat i januari 2009
| Om Fresh Prince hade stannat kvar i Philly |
| 28 januari 2009 kl. 10:09 | Video | Kommentarer (1) |
| Blast from the past |
The Honeymooners. 1955-1956. ”The” sitcom of sitcoms, kan man säga, men ärligt talat rätt daterat. Det är serien som The Flintstones baserades på och, genererade nog, svenska Rena Rama Rolf (1994-1998). Men om ni kanske trodde att ”baserades på” i Rolfs fall handlar om några karaktärer så har ni tyvärr fel. Jag minns själv avsnittet. 1994 måste jag ha varit åtta när avsnittet (”Skumma Pengar”) första gången sändes på TV4, och redan där i mitt barnasinne kunde jag se att det var någonting off med hela serien, lite som cigg-annonserna i The Flintstones. Rolf var en manodepressiv galning med en milt förståndshandikappad granne med plusjobb i avloppssystemen, men varför jobbade inte hans fru när allt handlade om hur jävla utblottade de var? De ekonomiska trångmålen kretsade kring en förlorad femtilapp men det här var ändå 1994! Jag kunde ha lånat honom stålarna, och jag var åtta… Det visade sig att Skumma Pengar helt enkelt var en exakt kopia av Funny Money och det mesta faller på plats om man tänker om hela scenariot. Samt reser 40 år tillbaka i tiden. Funny Money, del 1: |
| 27 januari 2009 kl. 11:58 | Video | Kommentarer (0) |
| Ikväll tittar jag på |
The Flight of the Conchords The Simpsons |
| 26 januari 2009 kl. 12:35 | Kommentar | Kommentarer (4) |
| Tomma storylines i The Office |
Senaste avsnittet av The Office tar nog priset i fattiga storylines. En där hela kontoret argumenter om huruvida Hillary Swank ”is hot nor not”. Och en där Micheal och Dwight ska spionera på ett litet lokalt pappersföretag i ett område där Dunder Mufflin vill expandera och ta över. Det är fortfarande väldigt underhållande och trevligt att titta på men jag saknar substans och känslor. Det var den underbara mixen av sitcom och känslor som fick mig att älska The Office. Och nu är det inte där längre. |
| 23 januari 2009 kl. 18:30 | Kommentar | Kommentarer (1) |
| Pianoklink i motljus… i rymden |
Så den sista installationen av Battlestar Galactica kickade igång för nån vecka sen. Jag måste erkänna att jag gillade den i början, men nu när jag ser det blir jag chockad av hur skiten puttrar på tomgång, i evighet. Alla karaktärer bara pustar och ser gråa ut till pianoklink i grynigt motljus hela tiden och spelar över… inte så konstigt att självmorden duggar tätt. Historien i sig är en otrolig röra av mytologiska omkullkastningar som är närmast omöjlig att följa. Och det märks, för manusförfattarna verkar fan helt ha gett upp, gått på semester och cashat sin sista paycheck, när scener utmynnar i otroligt dålig dialog där de bara kräks ur sig saker som I think I lived here before. Jag ger officiellt upp. Kan någon maila mig när det är över och spoila alltsammans bara? Tack. |
| 23 januari 2009 kl. 9:57 | Kommentar | Kommentarer (1) |
| Destiny calls |
|
| 22 januari 2009 kl. 7:40 | Kommentar | Kommentarer (3) |
| Jag är lite nervös… |
Inte mycket bloggande här direkt. Men det är inte mycket på TV som engagerar mig heller. Jag saknar att ha sån här riktigt bra TV som man längtade efter. Jag har skrivit om det förut men det blir att säga det igen. Veronica Mars! Buffy the Vampire Slayer! Firefly! Arrested Development! osv. Jag saknar er! Men så har vi Lost som börjar idag. Och det är en tung börda som ligger på dess axlar som enda must-see serie som går på TV för tillfället, då Dexter har halkat ner till att bara vara ”jättebra”. Och jag känner mig mest nervös. Kommer det fortsätta vara så bra? Kommer jag känna mig tillfredställd av det? Kommer jag känna det där längtande suget igen? Jag hoppas det, inte bara för min egen skull utan också för er, våra kära läsare! |
| 22 januari 2009 kl. 7:27 | Kommentar | Kommentarer (2) |
| Why we SUCK |
Jag har funderat på det här ett tag. Varför det här inte fungerade längre än korta perioder med bloggen, och sen så laddade man om och körde på ett tag till. Intresset har inte svalnat för mediet, senast i helgen grävde jag ner mig i januari-rusket med andra säsongen av fantastiska The Wire. Vi ska inte vara fler, mer varierade eller mer pretto. Vi ska vara en blogg, högst personliga och inte behandla websiten som en odisciplinerad skoltidning. Vi är inga journalister för helvete, Mattias! Istället tycker jag att vi ska hitta tillbaka till ursprunget. Det obscena ocensurerade tramset, med fingret på TV-pulsen, vilt generaliserande och plumpt tangerande lägre straffsatser. Allt som är att betrakta som vårt bread and butter. |
| 19 januari 2009 kl. 18:12 | Bloggen | Kommentarer (4) |












